Hyllningssånger till Merah, svar från domarbänken

Merah vid blockaden, Abdeslam vid altaret

Sedan slutet av september har franska gymnasieelever blockerat sina skolor i protest mot lärarbrist och förfallna klassrum. Den 1 oktober, på en gymnasieskola i Beaugency nära Orléans, piffade några av dem upp blockaden med refrängen från ”M*R*H”, en låt av rapparen Boro700 vars titel är Mohammed Merahs efternamn med vokalerna utbytta mot asterisker. År 2012 mördade Merah tre soldater och därefter en lärare och tre barn vid en judisk skola i Toulouse. Att kräva fler lärare samtidigt som man skanderar namnet på en man som sköt ihjäl en: ironin tycks gå kören förbi. Europaparlamentarikern Matthieu Valet från Nationell samling, som anmälde videon till åklagarmyndigheten, konstaterade att ramsorna ”inte har något att göra med elevernas krav”.

Den 7 oktober togs tre minderåriga i åldrarna 16, 16 och 14 år in för förhör i en utredning om förhärligande av terrorism; deras telefoner avslöjade inga andra brott. För de två äldre begärde åklagaren i Orléans en ”digital förvisning” från Snapchat och TikTok: landsförvisning, 2026 års modell. För den yngste ett förbud mot att delta i folksamlingar, mitt under en proteströrelse.

Den 4 oktober spelade ett tiotal barn i 13-årsåldern samma låt i Saint-Hilaire-kyrkan i Soullans i Vendée, dansade och klättrade upp på altaret. Stiftet i Luçon, som hittade nedvälta föremål och brännmärken på kyrkbänkarna, fördömde ”ett allvarligt angrepp på en plats för gudstjänst” och stängde kyrkan i väntan på en försoningsmässa. Kommunen har gjort en polisanmälan och ungdomsåklagaren utreder saken. Låten skryter om en människojakt; på nätet krävde några upprörda medborgare genast en sådan mot barnen. ”De måste jagas: adress plus telefonnummer”, skrev en. Borgmästaren Vincent Jolly bad folk att sluta dela videon för att skydda de minderåriga.

Bestämt fördömd, fortfarande på YouTube

Man vet inte mycket om Boro700, som uppträder i en vit rånarluva märkt V12: när ens refräng handlar om att undvika kameror som Merah klär man sig därefter. I låten, som släpptes den 7 juli, påstår berättaren också att han har skjutit på Bataclan, med hänvisning till Salah Abdeslam, den siste överlevande ur kommandogrupperna från november 2015, och lovar en ovillig rappare ett öde värdigt Hitler. Den riktar sig till och med mot Christian Estrosi och Éric Ciotti, Nices förre och nuvarande borgmästare, rivaler som för en gångs skull delar en vers.

Ciotti gjorde en polisanmälan den 3 augusti. Boro700 ställs inför rätta den 21 oktober vid 17:e avdelningen i Paris brottmålsdomstol för förhärligande av terrorism och brott mot mänskligheten samt för villkorade dödshot; han betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats. Åklagarmyndigheten har inlett en ny utredning efter skolvideorna. Låten har försvunnit från Spotify och Apple Music, men dess YouTube-video hade passerat 134 000 visningar den 9 oktober: YouTube funderar tydligen fortfarande.

”Boro700, hans team och jag fördömer bestämt varje form av försvar för eller förhärligande av terrorism.”— Boro700:s manager, i ett uttalande den 9 oktober

Managern tillägger att det som ”vissa ungdomar” gjort varken speglar rapparens eller teamets värderingar. I Beaugency gjorde de inget annat än att sjunga hans refräng. I låten undrar berättaren också vem, förutom Allah, som skulle kunna stoppa honom. 17:e avdelningen har planerat sitt svar till den 21 oktober.

Kalifatets favoritapp

De vuxna hänger med. I Savoie anklagas en 22-årig student som den 26 september åtalades för förhärligande av terrorism för att ha spridit propaganda för Islamiska staten på nätet, från krigssånger till uppmaningar till jihad. Åklagarna ville att han skulle häktas och hävdade att bara fängelse kunde skära av hans kontakter med radikala islamister. Den 9 oktober lät undersökningskammaren i Chambéry honom gå fri under rättslig övervakning. Samma dag dömdes en ung man i Lille utan tidigare brottsregister för att ha lagt ut halshuggningsvideor och uppmaningar att finansiera Islamiska staten på TikTok. Mellan två dansutmaningar fortsätter kalifatet att göra reklam.

Trèbes, remixad i andra instans

Den 23 mars 2018 dödade Radouane Lakdim, en 25-årig brottsling som fanns på Frankrikes säkerhetsbevakningslista ”S”, fyra personer i Carcassonne och Trèbes, däribland gendarmeriofficeren Arnaud Beltrame, som hade bytt plats med en gisslan i en stormarknad. Islamiska staten tog på sig attentatet. Den 7 oktober dömde den särskilda assisdomstolen i Paris i andra instans hans bäste vän, Samir Manaa, 32, till 12 års fängelse och hans dåvarande flickvän, Marine Pequignot, 26, till 10 år, för terroristisk brottslig sammansvärjning. Åklagarna hade yrkat på 20 respektive 16 år. I första instans hade hon fått fem år, varav två villkorliga, och han tre, enbart för vapenbrott, trots att han hade kört Lakdim till en vapenaffär för att köpa en kniv två veckor före attentatet. Båda kom dit som fria; båda lämnade rättssalen i förvar.

”Att du inte delade hans radikala ideologi vid den tiden är irrelevant.”— Rättens ordförande, till Samir Manaa, den 7 oktober

Domstolen fann att Pequignot kände till pojkvännens dödliga planer; hennes advokat anklagar domstolen för att ha gett efter för känslorna. En tredje tilltalad, en vän som anklagades för att inte ha anmält Lakdim, hade också överklagat men dök aldrig upp: Frankrike hade under tiden utvisat honom till Marocko, där ingen kan hitta honom. Att utvisa en klagande före överklagandet är ett sätt att beta av målbalansen.

Kemisten som kom för att hjälpa

I juni 2013 kidnappade Islamiska staten fyra franska journalister i Syrien, Didier François, Édouard Elias, Nicolas Hénin och Pierre Torres, och höll dem fångna till april 2014. Kaïs al-Abdallah, en 43-årig syrier med smeknamnet ”Abu Hamza TNT”, studerade kemi i Göttingen när syriska flyktingar som spårar jihadister kände igen honom. Tyskland lade ned sitt ärende. Frankrike dömde honom 2025 för bortförandet av Hénin och Torres. I andra instans svor han på att han aldrig hade tillhört IS. Enligt generaladvokaten var det enda dokumentet på hans dator en nästan 4 000 sidor lång bombtillverkningsmanual från IS, och GDN, ett flyktigt ämne som kan användas i sprängämnen och som varken säljs i Frankrike eller Tyskland, hittades på hans pass. Han medger att han deltog i ett möte med Hénin och Torres, som ville få tillbaka sina konfiskerade pass, men förnekar all inblandning i kidnappningen.

”Jag frågade inte varför de var där, jag kom för att hjälpa dem.”— Kaïs al-Abdallah, under rättegången i andra instans

Generaladvokaten, som hånade hans talang för diskretion, yrkade på maxstraffet: 20 år. Den 12 oktober fastställde domstolen domen och straffet. Nicolas Hénin är fortfarande övertygad om att han spelade en central roll i beslutet att kidnappa dem.

Diagnoser utan undersökning

Från Washington meddelade Donald Trump sina anhängare att oroligheterna i Frankrike handlar om att islam försöker ta över landet. ”Det här handlar inte om skolor”, skrev han, utan belägg, påpekar Newsweek. På Gatestone Institutes webbplats diagnostiserar Guy Millière ”ett sjukt land på en sjuk kontinent”, nedbrutet av islamisering och en vänster-islamistisk allians, och ordinerar Marine Le Pen.

Elevfacket vill ha 10 miljarder euro; regeringen erbjuder 3 000 vikarierande lärare. Över 6 800 personer, de flesta minderåriga, har tagits in för förhör. Emmanuel Macron säger att frågorna förtjänar ”tid, samråd, diskussion och respekt”. Rörelsen handlar om skolor; några av dess yngsta medlemmar valde bara en barnamördare som soundtrack.

År 2018 tog Radouane Lakdim gisslan för att kräva att Salah Abdeslam skulle friges. År 2026 räckte det med en refräng för att få ut hans namn ur fängelset och in på en skolgård.