Senegal har funnit enighet – mot sina homosexuella medborgare

Äntligen enighet

Senegals parlamentariker är sällan överens om något. I den här frågan har de nu enats två gånger, utan en enda röst emot. Den 11 mars röstade nationalförsamlingen 135 mot noll, med tre nedlagda röster, för att fördubbla maxstraffet för samkönade relationer till tio års fängelse, med böter på upp till 10 miljoner CFA-franc (cirka 17 600 dollar). ”Främjande” eller ”finansiering” av homosexualitet ger nu tre till sju års fängelse. Att försvara homosexuella kostar med andra ord nu mer än homosexuella handlingar gjorde tidigare: det gamla maxstraffet var fem år. President Bassirou Diomaye Faye undertecknade lagen. Den 29 juni lade församlingen, med 129 röster mot noll, till att äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna – och förbjöd därmed i grundlagen ett äktenskap som aldrig varit lagligt. Aktivister som citeras av Africanews säger att politikerna tar sin tillflykt till ett ämne som ”skapar enighet”.

”Homosexuella ska inte längre kunna andas i det här landet.”— Diaraye Ba, ledamot av Senegals nationalförsamling, under debatten i mars

Lagen innehåller dock en skyddsmekanism: den straffar den som utan bevis anklagar någon för samkönade handlingar. Den falskt anklagade heterosexuella kan sova lugnt.

Nu serveras: tillslaget

Gripandena började redan före omröstningen. Den 9 februari grep gendarmer i Dakar tolv män för ”handlingar mot naturen” och påstådd avsiktlig överföring av hiv. Den 10 april meddelade en domstol i Pikine-Guédiawaye, en förort till Dakar, den första fällande domen enligt den nya lagen: sex års fängelse och 3 300 dollar i böter för en 24-årig man. Den 7 augusti meddelade åklagaren att 71 män hade åtalats för ”onaturliga handlingar” och att åtalen mot 28 andra hade lagts ned. Över 100 personer har åtalats sedan lagen antogs, däribland lokala kändisar. Hivanklagelserna har däremot gått upp i rök. En fällande dom berövar dessutom den dömde rätten att rösta, inneha offentliga uppdrag och arbeta för staten. Human Rights Watch-forskaren Larissa Kojoué beskriver ett klimat av ”ständig rädsla”.

Mobben väntade inte på parlamentet. I oktober 2023 i Kaolack grävde en folkmassa upp kroppen efter en man som antogs vara homosexuell, släpade den genom gatorna och brände den på stadens torg, medan videor spreds viralt.

Folkhälsa på senegalesiskt vis

Human Rights Watch fördömer att kondomer, glidmedel och hivläkemedel används som bevis för samkönade handlingar, och lokala hälsoarbetare fruktar rättsliga problem om deras nummer dyker upp i gripnas telefoner. Män som har sex med män är den grupp som drabbas överlägset hårdast av hiv i Senegal, och vårdpersonal varnar för att hårdare straff kommer att hålla dem borta från testning. Landet har hittat ett originellt sätt att bekämpa epidemin: att behandla förebyggande åtgärder som ett erkännande.

Mot västerländska värderingar, med hjälp från Massachusetts

Anhängarna framställer homosexualitet som en västerländsk import. Den mest högljudda kampanjaren är And Samm Jikko Yi, ett nätverk av islamiska organisationer och civilsamhällesorganisationer, vars ledare uppmanade presidenten att skriva under snabbt.

”De här personerna, som jag betraktar som en fara för allmänheten, kommer att fortsätta att slinka undan.”— Imam Babacar Sylla, ledare för And Samm Jikko Yi

Enligt Reuters sökte samma nätverk kampanjråd hos MassResistance, en amerikansk ”familjevänlig” lobbygrupp. Inget säger motstånd mot västerländskt inflytande som ett strategisamtal med Massachusetts. Själva förbudet är inte heller någon kolonial kvarleva: Frankrike slutade straffa homosexuella handlingar 1791, medan Senegals artikel 319 är från 1965, fem år efter självständigheten. Senegal är inte ensamt: minst 32 av Afrikas 54 länder kriminaliserar samkönade relationer, från muslimska Mauretanien och Somalia till det kristna majoritetslandet Uganda – alla tre med dödsstraff i lagstiftningen.

Senegals homosexuella män kan fortfarande andas. Bara inte fritt.