Jemens huthier – förföljare utan åtskillnad

Julafton på huthiskt vis

Kampanjen inleddes i slutet av november 2025. Sju jemenitiska kristna greps i början av december, och den 24 december utvidgade huthierna razzian. Uträkna julafton. Den 12 januari hade Human Rights Watch räknat till fler än 20 kristna som gripits i Sanaa, Ibb och andra provinser under huthisk kontroll; National Council for Minorities in Yemen talar om dussintals.

Tillvägagångssättet är alltid detsamma: ingen order, ingen legitimation, dörrar som slås in, människor som förs bort i hemmet eller på gatan, och inget skäl anges. De flesta familjer får inga besked, inte ens de vars anhöriga lider av hjärtsjukdom eller diabetes. Enligt internationell rätt har detta ett namn: påtvingat försvinnande.

Femtio, och fler blir det

Siffran har fortsatt att stiga. Människorättsorganisationer och lokala källor som den irländska välgörenhetsorganisationen Church in Chains hänvisar till uppger att fler än femtio kristna gripits under vintern, och Open Doors uppger att tre kyrkoledare greps den 11 och 12 april. Exakta siffror går inte att verifiera. Det som är känt: Jemens kristna minoritet, som en gång uppskattades till 41 000 personer, har krympt till några tusen, de flesta av dem konvertiter från islam som utövar sin tro i hemlighet, i ett land där det enligt lag kan straffas med döden att lämna islam.

”När någon förs bort kan de vara försvunna i månader.”— En jemenitisk kristen, citerad av Church in Chains

Till och med biståndet har ett religionstest. År 2025 rapporterade USA:s kommission för internationell religionsfrihet att huthierna diskriminerade kristna och bahaier vid utdelningen av bistånd, och att huthiernas sjukhus i flera fall vägrat behandla kristna.

Moskéer blir kaserner

De kristna är inte ensamma. Human Rights Watch dokumenterade 2023 det påtvingade försvinnandet av 17 bahaier, efter år av systematiska gripanden, och Jemens lilla judiska minoritet har länge förföljts. I augusti gick Yemeni Women Empowerment Foundation längre. Organisationens rapport, som återgavs av den Adenbaserade nyhetsbyrån Saba, listar 4 651 huthiska övergrepp mot moskéer, religiösa ledare och religiösa minoriteter i 14 provinser sedan 2014: 311 dödade, 679 bortförda eller frihetsberövade, 143 torterade, varav 13 avled. Därtill kommer 938 imamer och predikanter som tvångsersatts, 491 moskéer som gjorts om till kaserner, 114 till ledningscentraler, 902 som angripits eller vanhelgats och 832 moskébibliotek som konfiskerats.

Rapporten når oss via nyhetsbyrån för den regering som befinner sig i krig med huthierna, knappast en opartisk domare. Ändå: för en rörelse vars slagord utlovar död åt USA, död åt Israel, förbannelse över judarna och seger åt islam är det ett originellt sätt att fira att göra om nästan 500 moskéer till kaserner.

Rättvisans förkämpar, utomlands

Huthierna framställer sig gärna som rättvisans förkämpar mot västerländskt förtryck. På hemmaplan har de under det senaste ett och ett halvt året gripit hundratals människor, från FN-anställda och journalister till människorättsförsvarare, samtidigt som jemeniterna lider av alarmerande hunger. Niku Jafarnia, forskare vid Human Rights Watch, sammanfattar det:

”Den som motsätter sig orättvisor utomlands borde inte begå orättvisor på hemmaplan.”

I huthiernas Jemen är det enda som delas ut utan religiös diskriminering gripandet. Någon order bryr de sig inte ens om att visa upp.