Mali firar sin självständighet – under militär eskort

Bränsle under eskort

Den 22 september firade Mali 66 år som självständig stat. En vecka tidigare hade huvudstaden fått en födelsedagspresent: över 900 tankbilar som eskorterades in i Bamako av armén. Sedan september 2025 har den al-Qaida-anknutna gruppen JNIM angripit tankbilarna och de vägar som för bränsle från Senegal och Elfenbenskusten, vilket har orsakat svår bränslebrist, strömavbrott och störningar i skolgången i huvudstaden. Att leverera bensin till Bamako kräver numera en militär operation. Samtidigt har över 400 000 malier drivits på flykt från sina hem.

Säkerhet, som utlovat 2020

Militärjuntan tog makten 2020 med löftet att återställa säkerheten. Sedan dess har den upplöst de politiska partierna och gett sin ledare, Assimi Goïta, ett femårigt mandat som kan förnyas utan val. Säkerheten har varit mindre tillmötesgående. I april inledde JNIM och den tuaregledda Azawads befrielsefront (FLA) samordnade attacker mot militära och strategiska mål i Bamako, Kati, Mopti, Gao och Kidal. Försvarsministern Sadio Camara dödades, och maliska och ryska styrkor trängdes undan från positioner i norr. Den 10 september slog JNIM till mot ett armé­läger i Dioura. Regeringen hävdar att läget är under kontroll. En invånare i Bamako sa till Al Jazeera att folk nu undrar vad ”under kontroll” egentligen betyder.

Suveränitet, rysktillverkad

I suveränitetens namn lämnade Mali Ecowas i januari 2025, aviserade sitt utträde ur Internationella brottmålsdomstolen och vände sina västliga partner ryggen. Säkerheten sköts nu av Rysslands Afrikakår, som tog över efter Wagnergruppen. Human Rights Watch har dokumenterat allvarliga övergrepp mot civila, begångna av såväl väpnade grupper som maliska styrkor och deras ryska allierade.

”Mindre ett uttryck för självständighet och mer ett byte av allianser.”— Abubakar Abubakar Usman, forskare i internationella relationer, om Malis nya partnerskap

Den andra regeringen

JNIM har för sin del sin egen syn på suveränitet: sharia i hela landet, vilket gruppens talesperson kallar det enda villkoret för fred. I oktober 2025 beordrade gruppen kvinnor som reser på Malis vägar att täcka håret och att män och kvinnor ska separeras i kollektivtrafiken, och kvinnor i Bamako sågs rätta sig efter detta. I Farabougou, en stad som gruppen intog 2025, fick invånarna återvända på villkor att kvinnorna följer en strikt klädkod, att skatt betalas och att sekulär musik och alkohol försvinner. Vissa bussbolag har till och med offentligt bett JNIM om ursäkt för att få behålla sina linjer. I Moptiregionen fick kristna pastorer beskedet att förse krigarna med män eller pengar, konvertera och stänga sina kyrkor – eller lämna området.

JNIM:s regler riktar sig också mot en befolkning som till överväldigande del är muslimsk, och som utövade sin tro alldeles utmärkt utan kalasjnikovs. Som en malisk kvinna uttryckte det för Afrik.com: en slöja som bärs under vapenhot handlar om rädsla, inte om tro.

Mellan en militärjunta som lutar sig mot Moskva och jihadister som lyder under al-Qaida väntar malierna fortfarande på sin självständighet.