Domstol i Lahore frågar till slut om Facebookinlägg duger som bevis i föreläsares hädelseöverklagande
En pakistansk domstol har bett åklagarna att motivera om de digitala bevis som användes för att döma Junaid Hafeez är tillåtliga och äkta. Den tidigare universitetsföreläsaren har suttit i dödscell för hädelse sedan 2019, och hans överklagande har legat och väntat sedan 2020.
- Den tidigare föreläsaren Junaid Hafeez har suttit i dödscell sedan 2019 på grund av material på Facebook som han påstås ha publicerat
- Anklagelser om hädelse i Pakistan har lett till lynchmord, och en av Hafeez försvarsadvokater sköts ihjäl
I en utveckling som förtjänar att ringas in i almanackan uppmanade en pakistansk domstol i tisdags åklagarna att förklara huruvida digitala bevis över huvud taget kan tillåtas i överklagandet från Junaid Hafeez, den tidigare universitetsföreläsare som dömdes till döden för hädelse 2019. Hans överklagande har väntat sedan 2020, vilket med detta måls mått knappt räknas som en försening.
Huruvida en Facebooksida som tillskrivs en man verkligen är hans kan för den tillfällige betraktaren tyckas vara just den sortens detalj man vill ha ordentligt utredd när ett liv står på spel. Men bättre sent än aldrig.
En lag utan utrymme för mildhet
Pakistans hädelselagar straffar en lång rad handlingar som anses kränkande mot religionen, och den som döms för att ha förolämpat profeten Muhammed (frid över honom) döms obligatoriskt till döden. Staten har aldrig avrättat någon för hädelse. Det har sällan behövts: enbart anklagelser har utlöst lynchmord, och misstänkta, deras advokater och andra med koppling till målen har hotats och attackerats. Enligt människorättsorganisationer gör detta klimat det svårt för åtalade att hitta juridiskt ombud eller att få en rättvis rättegång.
Från ett klassrum i Multan till isoleringscell
Hafeez arbetade som gästföreläsare vid Bahauddin Zakariya-universitetet i Multan när han greps i mars 2013 för material som han påstås ha publicerat på Facebook. Säkerhetsriskerna bedömdes vara så allvarliga att hans rättegång, som inleddes året därpå, hölls inne i ett fängelse. 2014 dödades en av hans advokater, Rashid Rehman, av beväpnade män efter att ha fått hot för att han åtagit sig försvaret.
Efter upprepade uppskjutningar dömde en domstol i Multan Hafeez till döden i december 2019. Överklagandet som lämnades in 2020 flyttades 2021, på försvarets begäran, från högsta domstolens avdelning i Multan till dess huvudsäte i Lahore. Enligt Human Rights Watch har Hafeez hållits i isoleringscell sedan juni 2014.
Åklagarna får läxa
I tisdags utfärdade två domare vid Lahore High Court formella kallelser till parterna och meddelade att de förväntade sig att åklagarsidan skulle argumentera för att elektroniska bevis, däribland en Facebooksida som tillskrivs Hafeez, är tillåtliga. Enligt försvarsadvokaten Asad Jamal bad domarna också åklagarna att övertyga dem om att de digitala bevisen är äkta. Något avgörande meddelades varken om bevisen eller om domen.
Jag anser att betydande framsteg gjordes i dag. Domstolen tog upp målet, det ropades upp, och utöver det lyfte domstolen fram de centrala punkter som åklagarsidan måste bemöta. Domstolen ålade dem att övertyga rätten i fråga om de grunder som anförts i Junaid Hafeez överklagande.— Asad Jamal till Arab News
– Domstolen slog uttryckligen fast att åklagarsidan måste övertyga rätten om att de digitala bevisen, eller bevisen från sociala medier, är äkta, tillade Jamal.
Troget mönstret har nästa steg redan skjutits upp: domstolen hade övervägt att återuppta förhandlingen den 7 oktober, men satte i stället datumet till den 10 oktober efter att målsägandens advokat begärt mer tid för att förbereda sig.
– Jag är hoppfull om att ett beslut i detta överklagande kommer att fattas mycket snart, sade Jamal.